torsdag 31 januari 2013

Det går uppåt

Ja precis som överskriften, vikten går uppåt! Han ligger nu på 5435 gram, det vill säga 95 gram till. Vet inte om ni förstår hur gott det känns. Att Jonatan lägger på sig och utvecklar så bra motoriskt som han nu gör, är helt fantastiskt. På ett sätt så känns saker lite lättare när det går åt det hållet, även om det bara är ett tal. Men ett tal på att Jonatans kropp klarar att ta upp näring och han kan vara bebis, lite mer "vanlig" bebis. Det talet har så mycket mer i sig än man kan tänka sig. När vi fick de resultaten förra veckan, så var det som om 10 kg flög bort från våra axlar. Att veta att Jonatan har det bättre, det finns inget bättre än det!
När vi var på kontroll idag så sa kardiologen det, att han tror det blir operation. Detta med tanke på att Jonatans VSD är så stor som den är. Men ja det är mycket väv runt hålet, som potentiellt kan stänga hålet. Men hur lång tid detta kommer ta om det nu kommer stänga sig, kan man alltså inte säga. Man kan troligen kontrollera svikten med medicin, men jonatans kropp behöver bli frisk snart. Vi vill ju hans bästa, och menar kirurgerna att Jonatan måste operaras så måste han det. Vi får som senast veta om det blir operation eller inte den 22/2. Eller rättare sagt, då tar de den sista vurderingen. Jag måste dock säga i allt detta, att hoppet för att slippa operation sitter väldigt starkt i mig. Det är inte det att jag inte vill att han skall opereras, men just själva operationen önskar jag att Jonatan kunde få slippa.
Ernæringsfysiologen var väldigt nöjd med hur mycket Jonatan går upp och mängden han äter. Super!
I morgon är det 3 veckor kvar till inläggning. Tiden går fort! Nästan lite för fort tycker jag nu plötsligt :) Nä det gör jag väl inte, men jag tyckte att 6 veckor var så himla länge. Men nu är det ju inte alls länge kvar. Vi kommer ha en kontroll till på vårt sjukhus innan det blir Risken som tar över. Isoleringen har gått okej hittills, men jag känner en stor avsaknad till att kunna göra som man vill. Speciellt friheten till att kunna möta folk, för ja vi kan inte ha så mycket besök. Men tyvärr har det nog blivit så att ingen direkt vågar komma heller. NU är det 3 veckor kvar, sen är det 6 veckor efter operation med otrolig försiktighet. Men samtidigt en införing in i normala livet. Så när Jonatan nätt och jämt nästan rundar ett år, så kan vi alltså ha 1 års kalas :)

1 kommentar:

  1. Följer er blogg och blir så glad att läsa att Jonatan mår bättre och utvecklas. Beundrar er kämparanda och vilken härlig kämpe ni har till son./ Lollo från Kvibille

    SvaraRadera