tisdag 5 februari 2013

Att skriva en blogg..

Det att skriva en blogg har många åsikter om, och kanske har jag det med. För det handlar ju på något sätt att utlämna sig själv om det eller den man skriver om. Så i vårt fall är det ju så att vi visar världen vår familj. Är det rätt eller är det fel, jag har ju inte frågat Jonatan om det är okej. Kommer han tycka det sen när han är stor? Så om jag nu är med på de noterna om att man utlämnar sig själv, varför skriver jag här då? Vi har fått en del kritik om att vi skriver och lägger ut bilder av Jonatan. Något vi kunde förstå vi skulle få. Men samtidigt så handlar INTE denna blogg om att vi skall lämna ut oss för uppmärksamhetens skull (även om kanske folk tror det). Så kanske jag inte skulle lägga ut bilder av Jonatan för att skydda hans identitet. Men det är ett val vi har tagit och som vi står för. Vi kommer aldrig att lägga ut bilder som på något sätt kan skapa problem för honom i framtiden eller som lockar till sig fel läsare. Vår blogg den handlar om att kunna får bearbeta och reflektera över den vardagen vi hamna i, på gott och ont. En vardag lik många andras, men också så olik. För mig som mamma är det lättare att skriva till er som känner oss eller vet vilka vi är, än att ta en telefon hela tiden och berätta. Det är lättare att skriva, så ni vet när ni möter oss, för att slippa förklara om och om igen. Det ni har läst är det vi vet och det vi vill berätta. Som en tante till Jonatan skrev här om dagen på facebook; var så snälla, fråga inte hur det går för det bryter mig bara ännu längre ner, fråga hellre om allt det andra jag nästan inte längre tänker på (detta var i andra ord, hoppas det var ok att låna orden E?). För det är ju så det är, att konstant bli frågad om hur det går, kan vissa dagar var så jobbigt, och kanske var just du den tionde som frågade det den dagen. Fråga hellre om andra saker. Detta är just en av grunderna till att vi skriver blogg. De som vet vilka vi är, de som kanske frågar för de bryr sig, kan få sina svar här.. Så möts vi, tar vi en prat om annat. NU har vi en gladunge om dagen, så missförstå mig rätt. Vi pratar gärna om honom, men helst inte alltid "om hur det egentligen går". För emotionellt är det en berg och dal bana, allt kan vända på en sekund.
igår var det 3 veckor kvar till operation...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar