Lillefingerminne

Alla ni som har fött, vet att man omöjligt minns hela sin förlossning och precis vad som hände. Och något jag inte mindes var just en sak som fruen påminde mig om för lite sedan. När Jonatan kom ut så var det lite kritiskt en stund, han började får dåligt med syre i magen och han skulle ut, ut, ut nu! När han kom ut bara minuter senare så hade han problem med andningen. Detta är det jag hade glömt en stund. Jonatan kippade efter andan ganska länge efter han kom ut och det var det man först var bekymrad för. Det var före man fann ut att han var sned i hela ansiktet och hade ett missbildat öra. På något sätt så har detta minne satt sig i halsgropen de sista dagarna. Jonatan har RS-virus, och sliter med andningen, kanske har det med det att göra. Att jag minns så väl detta minne. Alla sjukhus besök har klumpat i hop sig för mig, alla sjukhus besök som varit tillsammans känns som det vi skall på till nästa helg och inte minst nästa måndag.

Dubbel rädsla om dagen, jag är rädd för att han inte skall få operera samtidigt som jag är rädd för själva operation. Eller det är ju fel att säga det, det är inte operation jag är rädd för, utan för resultatet. Men på något sätt är jag ganska trygg på kirurgerna, de har gjort detta så många gånger och det vet vad de skall göra. Men trotts det är detta som skall ske min lilla älsklig, det värsta jag kommer vara borta i. Åhh låt Jonatan ha turen med sig att bli frisk till nästa vecka och att han får genomgå en lyckad operation!

Bjuder på en bild på en 3 dagar gammal Jonatan