tisdag 1 januari 2013

Gott nytt år!

Vill börja inlägget med att tacka alla som följer oss på vägen och de stöttande ord vi får. Det betyder massa för oss.
Hur slutade då detta år? Som jag skrev i tidigare inlägg så bröt jag ihop när vi kom ner till min föräldrar. Jag gick in i väggen/mötte väggen bara en dag efter vi kom ner till Sverige. Det var obehagligt och väldigt främmande. Utan kontroll över min kropp eller det runt mig, så låg jag i sängen fram till juldagen. Allt började på torsdagen då jag vaknar upp med magsmärtor och att huvudet inte helt hänger med från kudden. Efter en liten promenad så verkade det blir bättre, men efter lunchen började det göra ont på riktigt. Senare under eftermiddag kväll kom ett illamående utav ingenstans. Jag har svårt att hänga med i samtal och känner mig yr. Kvällen blir tidigt och på fredag när jag skulle gå upp, gick det helt enkelt inte mer. Jag kräktes under natten och trodde det var magsjuka. Men inget tydde att det var det. Kroppen fungerade inte, fick knappt i mig något till frukost och sängen var det nästa på schemat. Den dagen var jag vaken i ca 3 timmar, och de var till amning och att få i mig någon typ av näring. Så fortskred dagarna till juldagen. Mat smakade inget, illamåendet gjorde att jag nästan inte kunde svälja. Yrsel gjorde att jag inte orkade hänga med på vad som blev sagt, orkade inte stå, orkade inte prata. Låg bara i sängen och orkade inte ens gå på toa när det behövdes. Fruen bar in Jonatan när han skulle ammas och han låg på en kudde, kunde inte hålla i honom, hade ingen muskelkraft alls. Det var fruktansvärt obehagliga dagar, blev rädd för att man aldrig skulle bli bra för jag visste inte vad detta var. På juldagen började maten plötsligt smaka igen, illamåendet var inte lika markant och jag orkade vara uppe i 8 timmar! Det är väl det här man kallar att gå in i väggen. Var väldigt tacksam för att vi ändå var nere hos mina föräldrar och att fruen var ledigt, men samtidigt så hade detta nog inte hänt om det inte var under de förutsättningarna. Emma slappnade av, och det gick inte bra. Jag blev bättre i de dagar som kom, så vi kunde åka hem till Norge som planlagt, vilket var väldigt gott för nytt år skulle ju firas här och J har hjärtundersökning i morgon den 2/1-13 (hans sista innan operation).
Nu blev ju inte Nyår som planlagt heller. Peggys syster med familj var sjuka (dit vi skulle), jag och Jonatan blev super förkylda.Jonatan är inte så bra, vi är lite rädda att han har fått det jävliga RS viruset. Tror kanske de kollar upp det i morgon. Han måste iaf bli frisk till den 14 januari, annars blir det ingen operation. Så här blev iaf soffa sittande med godis i varje hand (allt för att bli bättre ;)).
Men när det är sagt så hade vi så klart all tid i världen att reflektera året på när vi satt där som ugglor. Nyårs löften blev: Emma skall prata SVENSKA framöver, Peggy skall prata NORSKA framöver och inget mitt i mellan (Jonatan skall ju lära sig två språk och inte ett påhittat, men efter att jag bor i Norge i 8,5 år är det inte så lätt skall jag säga er). Sen blev det att ta vara på det vi har och vara nöjda med vad vi klarar, att inte pressa sig bara för att man önskar bättre. Utan att nöja sig lite för stunden, låta kroppen och psyket hämta in sig.
Det bästa som hänt oss detta år är helt solklart JONATAN i all sin glans, inget över inget under, bara Jonatan!

1 kommentar: