Nöjd är ingen idag

Hade egentligen tänkt att skriva detta inlägget med tryck på motivation. Men känner det är helt fel dag att försöka var mer positiv än jag orkar. För dagen idag har inte varit så bra.

Den börjar med att Jonatan, eller börjar och börjar, snarare slutade aldrig. För han hade förstoppning först i 3 dagar och nu är han inne på runda nummer två, med tre dagar. Förstoppningen i sig är inte så farlig, man kan ju ha det en stund utan att man har direkt jätte ont. Men Jonatan har så ont att till och med han förstår att det är dumma magen. Han ligger faktiskt och slår och drar i magskinnet. Om detta är tillfälligt vet jag inte, med det är alltid i kombo med krampatackerna. Så vad gör vi nu, var är lösningen. Vi var på sjukhuset idag och träffade vår kardiolog och dietisten. Och jag kan sammanfatta det såhär: inge nöjda miner alls :(

Så här är det, bortsett från Jonatans strålande humör mellan magkramperna så är det inte mycket som är bra om dagen. Kardiologen var inte särskilt nöjd med varken viktuppgång eller andning, jag som tyckte det hade blivit bättre, börjar jag bli blind? I tillägg så mätte han VSDn till större än vad han gjort tidigare. Det vill säga att Jonatan är i operations zonen. Men kardiologen vill vänta, han vill helst inte operera LILLA Jonatan. SÅ han blev helt enkelt med in till dietisten. Hon var ju heller inte så glad, eller glad och glad, nöjd är ordet här med. Han går upp allt för lite på 40% plus i extra näring. Så efter lite fram och tillbaka får jag alltså min vilja igenom, som jag nu har snackat om de sista 5 månaderna. Alltså en röntgen på mag/tarmar, tyvärr ingen kontrast röntgen, men alltid något. Blev också en på lungorna igen, kardiologen ville det. Nu har vi fått ett nytt näringspulver som är för multiintolleranta barn, Neocate heter det. Så har vi tur kanske det hjälper. Utöver det så är det alltså bara att fortsätta med massa massa massa mat och hoppas.

Så det där med motivation, känner det är fel dag. Jonatan vrider sig i smärtor, vill inte ha mat, för så fort han skall läggas till så börjar magen och han blir avbruten konstant. Jag är skit dålig, medicinen fungerar inte (bara mot de akuta smärtorna, men gör IBSn värre och själva syreatackerna värre), men har inte tid med mig nu. Försöker ha egentid och tränar, men känner jag bara är orolig och vill hem. Brukar kunna fokusera 100%, men inte denna dag/vecka. Så nu drar jag och Jonatan "hem" till mor :), Skall två veckor ner till Sverige för att mysa med lilla kusin vitamin. Men också för att ladda mina batterier lite, gott att komma bort från vardagens bekymmer. Man kan ju alltid lossas att man inte har några problem på semester;)