Fattar noll!

Vilken dag det var igår! Nu så har Jonatan två föräldrar som inte fattar något. För visst var vi nervösa för kontrollen som vanligt. Förra veckan hade vi snackat om att Jonatan skulle få sond om han inte ökar mer i vikt.

MEN den lilla rackaren lurade oss i går, för han hade gått upp 85 gram och växt en hel cm! Så nu är han 5340 gram och 63,5 cm. Det är helt strålande för att vara honom. Sen när vi gick in till kardiologen så blir han förvånad över hur "frisk" Jonatan såg ut. Ja ni läste rätt, för där satt Jonatan på sin lilla rumpa och prata iväg, (så vi inte fick sagt något) han rullade runt och visade upp sig som aldrig förr. Då fick vi även veta att CRPn var helt fin från blodprovet förra veckan, även att proBNP hade gått ner från 380 till 180! SÅ lite har det inte varit sen i september! I tillägg till det så var lungorna finare än de var i November. Men hallå, det går ju åt motsatt håll plötsligt.. Så vad innebär det här då? För om man analyserar dessa svar så ser det ju ut som att Jonatan faktiskt mår bättre. Att hjärtat sliter mindre och lika så lungorna. Nu har vi ju ökat medicinen ganska bra mycket de sista 3 veckorna. Så klart att det har funktion. Men så bra, kunde vi inte tro. För går hans svikt att kontrollera med medicin, så vill man ju helst göra det. För Jonatans VSD har ju massa väv runt öppningen och kan potentiellt kunna stänga sig själv. SÅ vad händer nu då? Jo vi fortsätter att gå på kontroll en gång i veckan, men de samma kontroller som vi haft nu. OCH fortsätter det som de gjort dessa två veckor, så KAN operationen bli framflyttad ytterligare. Inte det att de vill vänta på grund av RSn, men för att se om Jonatans hjärta kan stänga sig själv. För faktum här är att fortsätter Jonatan att må så bra som han utstrålar och viktigast av allt, som testerna visar. Så KAN det hända att man väljer att inte operera. Hur tokigt känns inte detta egentligen.,.Kan det verkligen vända så fort, men JA det kan tydligen det med rätt dos medicin. Om nu det blir så, hade vi tur i oturen med att han inte blev operarad för 9 dagar sedan? Man skall väl inte tänka så, men visst är det lite läskigt om det nu faktiskt blir så att han inte skall opereras.. Då är det en lite läskig tanke.

Så nu är det alltså bara att leva som vi gjort hittills och bara njuta dagarna, nu finns det ju något lite ljust hopp på något sätt i vardagen. Har även hört att det skall bli plus grader nästa vecka:) Känner vi verkligen behöver komma ut på dagtid jag och Jonatan. För självklart kan jag gå ut på kvällar när fruen kommer hem, men då vill man ju vara hemma. Det är ju min lilla familj som jag vill vara tillsammans med när alla är hemma och vakna. Sen är det sol och ljus jag behöver..Känner att igår dagens positiva äventyr gjorde gott för mammorna. Det är så lätt att bli depressiv, och jag känner jag är inte lågt ifrån att rulla över den kanten. Allt för mycket negativt i allt för lång tid. Så allt av positiv energi är bara bra.

I dag känns det bra helt enkelt, fruen kommer kanske hem lite tidigare, solen skiner (-23), Jonatan är gladast, Jag skall snart äta lunch (matvraket som under maten längtar till nästa gång hon skall äta), har börjat på ett sticknings projekt till Jonatan och på fredag har fruen en vecka ledigt. Jag skall till doktorn nästa vecka, på massage, kanske köpa en ny viterjacka och vi skall ut ut ut för att gå tur!! Häng på!