tisdag 12 februari 2013

Oro i kroppen

Vi märker tydligt på lilla Jonatan att en väldig oro har landat i hans lilla kropp. Skrev det i förra inlägget, men den är väldigt betydlig nu för hela hans dag. Som i natt så var det ledsen varje halvtimme och inget hjälpte. Idag så är det inget som direkt lugnar honom. Han vill nästan inte äta, hans mage har satt sig på tvären och han är trött så fort han har varit uppe 30 min. Han sov innan på förmiddagen men bara vaknar om och om igen. Och när han tillslut tröttnar på att sova, så har det inte gått mer än 40 inkl en amning. Nu sover han äntligen igen, tog bara 2 timmar för att klara somna in. Nu kanske ni undrar varför vi försöker får honom att sova i två timmar. Jo så här är det, Jonatan gnuggar sig i ögonen, gäspar, är ledsen och ser hur trött ut som helst. Så då blir det att man försöker vagga, försöker ge mat och vagga honom till sömns. Men han klarar bara att lugna sig lite och skall just somna in, då han får en skrik attack och vaknar till igen. För att gråta tills man fått han att lugna sig igen.. Nu håller jag tummarna för att han sover minst en timme. Nu var planen att jag skulle sova med, men jag klarar inte att somna jag heller. Försökte hela morgonen, men kroppen värker av trötthet, min inflammation/betennesle i armarna har kommit tillbaka och hur jag än ligger så börjar det pricka och värka. Så jag ger upp. Min mage som har fungerat okej en stund (faktiskt de veckorna J hade det fint, sammanträffande?? nä tror inte det), den har iaf slutat att fungera igen. Som fruen sa igår: Men Emma du ser ju gravid ut! hur går det egentligen??. Mm så ja magen är som en ballong och magkatarr är ett faktum igen. Skall till doktorn nästa vecka.
Om två veckor så är den värsta dagen i mitt liv över, och den skall sluta bra! 10 dagar till inläggning, 2 dagar till sista kontroll. Undrar om han har gått upp nu, hans mage har ju inte varit jätte bra och aptiten den samma.
Det skall tilläggas att han mellan sina trötta dagar och oro attacker är underbaraste lilla underbara helt underbar. Tänk denna lilla man kommer att bli frisk om två veckor. Undrar väldigt på hur det blir för honom, kommer han märka stor skillnad? Kommer vi märka stor skillnad? kommer dagarna vara helt annorlunda? Känner faktiskt, tro det eller ej, men det kommer att bli skönt att komma till sjukhuset. Eller rättare sagt när vi blir överförda till vårt vanliga sjukhus. Där känner vi väggarna och personalen. De vet vilka vi är, inga krångel och vi kan slappna av lite. För där får vi strålande bra sjuksköterskor runt oss hela dagarna och de kommer ha kontroll Jonatans värden 24/7. Tänk vilket fantastiskt jobb sjuksköterskor gör egentligen, all ära till dem. Vi har ju klart våra favoriter och håller tummarna för att ingen av de har slutat!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar