torsdag 27 juni 2013

Sommarlov, solen lyser klart ?

Om bara få dagar så går turen till Sverige :) Hälsa på kusin vitamin och hans (hehe) föräldrar, morbror, mormor och morfar. Denna sommaren blir vi tyvärr inte i 5 veckor som förra, men 2 hela veckor är bra det med. För sen är det inte länge till skola, dagis och jobb startar. Jonatan har fått tidigare start i barnehagen, det är bra, då fruen startat skola mitt i den planlagda inkörningen med massa obligatoriska dagar.
Jonatan då, jo men visst älskade han sitt dagis. Och visst var det fantastiskt när vi var på besök här om dagen. Personalen är helt strålande och det kändes som att komma tillbaka till vår egen dagis tid. Gamla möbler och inredning som man själv hade det, små rum och gångar man kunde leka i. å visst ja, Jonatan skall gå på den STORA avdelningen.. var så mysigt och vi bara älskade stället.
Klappa klappa klappa, Jonatan klappar nu mera med händerna:) Han är så stolt när han gör det.. klappa klappa! Han nästan springer runt med, har inte tid att ta det lugnt längre. Nu om dagen så är det bollar som gäller för alla pengar, kasta, rulla och gömma. Tänk så kul allt är i världen egentligen om man nu tänker efter. Tänk att finna ut att man kan gömma saker och de kommer tillbaka, att man kan svänga med armen och man kastar boll. Tänk vilken lycka just de ögoblicken måste vara, juhhu.. Plötsligt en dag så skulle han gå i trappor, fick det super bra till, höll i räcket och i mammi.. stora killen, trappstegen är ju hälften av hans längd (nästan)
Nu när jag jobbar så är det fruen som tar Jonatan till kontroller. Och här om dagen var det tid för invägning och längd. Tja inte är han 8 kg.. men på väg iaf. Inte lätt när man springer hela dagarna, så här är det 7800 på pricken! Han hade växt lite och är nu 68,5 cm.. det vill säga att body i 68 kan kännas liiiiite tighta ;) hehe, eller inte. Vi håller ju fortfarande tummarna för att han snart skall växa lite på längden, det hade ju inte gjort ngt om 74 kläder passar till dagis start, då utekläder är en smula lättare att finna i just de storlekarna. Det stora problemet är egentligen stövlar, finns inte mindre än 19 (självklart så finns det säkert någonstanns i världen för en gullig peng), så vi håller tummarna för lite större fötter om kort. Han har faktiskt gått från str 14 till 17,5 sen operation! Det är mycket! Tand nr 3 och nr 4 har fortfarande inte kommit ut, men sen ett par dagar har han fått tillbaka aptiten lite, så kanske de kommer ut snart?
Tycker nästan han blir mer och mer pojkig om dagen... stora mannen!

onsdag 5 juni 2013

GÅÅ gå gå själv!

Jonatan går, ja helt själv och har gjort det i ca 10 dagar nu. Helt galet hur fort det gick. Han är så duktig och så stolt att det lyser av honom. Killen har börjat inse att han kan själv och blir kanon arg när han inte får till på en gång. Så här är det bara att hänga med och visa hur, så blir han genast glad igen. Killen håller på sina 66,5 cm men har nu ökat till hela 7450 gram! Detta var iof för en ganska många dagar sen, så invägning kommer nog att bli nu på fredag igen. Det roliga är ju att han faktiskt hela vägen sen operation (bortsett från kräksjuka veckorna) har gått upp mellan 200-350 gram i veckan. Det är mycket med den aktivitetsnivån han nu har!
Vi har efter många om och men, fått timme för öron kontroll. De hade klarat att sätta oss på en inaktiv lista och därför försvunnit ut ur systemet. Ja ha, så tur man är där och är på lite. Nu är timmen inte förrens i mitten av juli, men bra vi kanske får svar innan dagis start. Han skall ju starta den 21/8, men vi försöker att få det tidigare då jag har börjat jobba och fruen startar skola samma vecka. Nu väntar vi i spänning på det, för annars blir det en smula krångligt.
I helgen har vi renoverat köket, eller rättare sagt supplerat med ännu mer kök. Hade en väninna på besök så Jonatan hade någon att leka med, tack M! Så vi har nu ännu finare kök, juhu! Jonatan verkar gilla det med, för vi har gjort en sittbänk och denna i lagom ståhöjd för J! Utöver det så är dagarna bara så himla bra! Jag och fruen har fått ny energi och träning går bra igen, det lugnar ju oss båda, speciellt hon som skriver just nu. För nu efter att Jontan har blivit bättre, så mycket bättre, så märker jag hur rastlösheten bygger upp i mig. Skall börja jobba lite nästa vecka, så kommer nog vara en del slut. Men rastlösheten försvinner bäst på träning. Fruen har nu bara en vecka kvar med praktik och sen är hon hemma med Jonatan när jag jobbar sista delen av Juni. Sen har vi en månad ledigt med varandra för att i augusti gå in i en ny vardag med nytt jobb för mig, skolbänken för fruen och DAGISS för Jonatan. Tror kanske att de flesta föräldrar känner som oss, när jag säger att jag inte vill att han skall börja än, inte riktigt än!! För han är ju så liten och det är så tufft för mammahjärtat att någon annan skall få all de goa tiden med Jonatan. Hade vi haft råd, så hade jag varit hemma ett halvt år till. Iaf jobbat mycket mindre än 100%. Här sitter jag och tar själv hand om andras 1 åringar på jobbet, men klarar inte tanken av att någon annan skall ta hand om min unge. Kanske man vänjer sig med tiden, men ja, jag blir avundsjuk på de som får äran att ta hand om Jonatan, älskade lilla älsklingsmaterial!